Kontakt | 0928-40 000
Öppettider Snörapporten English

Vad vill du göra?

öppettider
meny
Du är här: Start / Tasse Vinter

Tasse Vinter

Vi har upptäckt att vi inte är själva på berget…

 

Sagan om Snötrollet Tasse Vinter & Trädstubben Tore  

Allra högst upp på berget Storklinten bor Snötrollet Tasse.  

Som alla vet bor troll i grottor i bergen och dörren till deras hus, ett stort stenblock, är det bara trollen själva som kan hitta. Många har försökt, och försöker fortfarande, men ingen har lyckats vända på rätt sten.  

Tasse älskar att göra snö, det är det bästa han vet. Varför? Jo för att när snön har lagt sig på Storklintenberget, då kommer alla vuxna & barn hit och åker skidor och Tasse behöver inte vara själv. Då sitter han i sin grotta och lyssnar på hur roligt alla har när de susar ner för backen på sina skidor. Däremot är Tasse är ganska blyg och det är inte alltid så lätt att få syn på honom, men om man visslar kan det hända att han blir nyfiken och kikar fram bakom snöhögarna…

Tasse Vinter är faktiskt inte helt ensam. Till sin hjälp uppe på Storklinten har han Trädstubben Tore. Tore är minst hundra år och har bott på det här berget sedan långt innan det fanns en skidbacke här.  Det är tur att han finns, för ibland blir Tasse lite väl busig och åker fel i liften, åker skidor utan hjälm och gör snöhögar mitt i backen. Då kommer Tore och visar honom hur man får- och inte får göra.  

När solen går ner och skidåkarna packar ihop för dagen, brukar Tasse och Tore sitta bredvid varandra och titta på stjärnorna. De delar historier och skrattar åt gamla minnen. Tore berättar ofta om tiden när Storklinten var ett lugnt, fridfullt, men ganska ensamt ställe, innan skidåkare och liftar kom till berget. Han talar om vilda djur som lekte på de snöiga sluttningarna och hur han brukade lyssna på fåglarnas sång.  

Trots att Tore pratar om gamla tider med värme, kan han inte hjälpa att känna glädje över barnens skratt och familjernas glädje när de åker ner för backarna. Han vet att Tasse älskar den glädjen mer än något annat, och det är därför han jobbar så hårt för att skapa den perfekta snön varje säsong.  

En dag, när Tasse var upptagen med att skapa snö, hörde han en liten röst som ropade på hjälp. Han följde ljudet och fann en liten fågel som hade skadat sin vinge och inte kunde flyga. Tasse tog försiktigt upp fågeln och bar den till sin grotta, där han och Tore skötte om den tills den blev bättre. Fågeln, som de kallade ”Frida”, blev en nära vän och stannade hos dem hela vintern.  

Tillsammans skapade de tre vännerna många vackra minnen på berget där de byggde snögubbar, sjöng sånger och delade många skratt. Men när våren närmade sig, visste de att det var dags för Frida att fortsätta sin resa. Med tårar i ögonen sa de farväl till henne, men de visste att de alltid skulle ha minnena från den vintern.  

Åren gick och många saker förändrades, men vänskapen mellan Tasse, Tore och Frida förblev densamma. Varje vinter, när den första snön började falla, visste alla i byn att det var dags för Snötrollet Tasse och hans vänner att väcka Storklinten till liv igen. Och även om världen runt dem förändrades, var en sak säker: magin på Storklinten skulle alltid finnas där, tack vare Tasse, Tore och deras oskiljaktiga band. 

 

Vill du få sagan uppläst?
Kolla in vår infochannel:
Storklinten infochannel